På Gotlands slagteri AB har man sedan i höstas gått upp rejält i tempo. Under en tioveckorsperiod slaktas nu sammanlagt 500 fler nötdjur än under motsvarande period i fjol. I dagsläget finns inga lediga tider att boka förrän i början av juli, vecka 27.

– Det är inte bra. Men vi gör vad vi kan för att försöka slakta mer och samtidigt ha avsättning för de djur vi slaktar, säger platschefen Fredrik Sundblad.

Foderbristen är en av anledningarna till de långa slaktköerna. Den kalla våren och bristen på regn ledde till dåliga vallskördar på Gotland och runt om i landet.

Artikelbild

| Unikt. Platschefen Fredrik Sundblad har aldrig tidigare varit med om så långa köer till nötslakt och han anser att situationen är bekymmersam.

– Krisen är nationell. Det är brist på foder i hela landet samtidigt, och det tror jag inte vi har varit med om tidigare. Det byggs på med köer till slakterierna överallt i Sverige, säger LRF Gotlands ordförande Anna Törnfelt.

Ett ökat antal slaktmogna djur på ön är en annan faktor och anledningen till det började, enligt Fredrik Sundblad, med att mjölkpriset var lågt:

–Då valde vissa mjölkleverantörer att spara på sina tjurkalvar och födde upp dem till slakt. Det senaste året har mjölkpriset istället varit högt och mjölkföretagen har utökat sina besättningar av mjölkkor och då föds fler kalvar. Samtidigt har vi fortsatt att köpa in kalvar från fastlandet, säger han och fortsätter:

– De här kötiderna är en bekymmersam situation och inget vi varit med om tidigare. För en del leverantörer är det jättetufft på grund av att de har foderbrist.

Dock finns det ingen större risk för att djur ska vanvårdas i väntan på slakt.

–Vi för en dialog med de som har det kritiskt och försöker hitta lösningar som passar. Man kan tycka att slakteriet har ett stort ansvar, och det har vi, men vi kan inte trolla, säger Fredrik Sundblad.

Importen av nötkött är ytterligare en faktor och makten att lösa det problemet finns i handelsledet, anser Anna Törnfelt.

– Det bästa vore ju att inte köpa in så mycket import, så att vi får ut det svenska köttet. Men handeln vill tjäna sina pengar och de har stor makt, Ica, Coop och Axfood, säger Anna Törnfelt.

Men någon okomplicerad lösning på problemet finns inte i sikte:

– Vi har en pågående dialog med våra kunder där vi försöker göra våra produkter så attraktiva som möjligt. Men handeln hänvisar till konsumenten och konsumenten säger att de vill köpa svenskt, men när de sedan handlar så köper de det utländska, billigare alternativet i alla fall, säger Fredrik Sundblad.