Bristen på regn gjorde att 75 procent av lantbrukarnas inkomster torkade bort. Det visar en sammanställning från Jordbruksverket.

Att det är svårt ekonomisk för många av öns lantbrukare märks även på B Larsson maskin och traktor i Björke, som sålt färre traktorer än vanligt.

– Vi märker att det är ett mindre intresse, det har varit färre som frågat efter maskiner. Vi har haft dåliga år tidigare men då har det varit exempelvis mjölk- eller grisproducenter som drabbats, i år har alla lantbrukare drabbats samtidigt då blir det mer tydligt. Vi har haft flera planerade affärer som inte blivit av. Det lilla kapital som finns har lantbrukarna inte vågat investera i maskiner i år, säger Jörgen Larsson, vd på B Larsson maskin och traktor.

Artikelbild

| Sommarens torka ledde på många håll till missväxt och låga skördenivåer för spannmålsgrödorna.

Han driver familjeföretaget tillsammans med sin bror Kennet Larsson.

Totalt har försäljningen av traktorer minskat med cirka 15-20 procent men bröderna tror inte att de sett slutet på nedgången än.

– Det kommer nog att märkas under det kommande året också.

Missväxt och låga skördenivåer drabbade öns spannmålsproducenter hårt. På grund av dåliga vallskördar har större spannmålsarealer än vanligt skördats som grovfoder istället för att tröskas.

– Vi har ett magert resultat genomgående gällande årets skörd. Grovfodersituationen har rett ut sig ganska bra men det finns de som har brist på foder och brist på pengar att köpa foder för. Vi har bara fått in 35 procent av en normal spannmålsskörd. Och vi har den sämsta potatisskörden, sämre än under nödåren på 1800-talet, säger Anna Törnfelt, ordförande för LRF Gotland.

På Gotland finns cirka 30 grisproducenter. På grund av de dåliga skördarna har många tvingats köpa in dyrt spannmål som foder till grisarna. I snitt beräknas varje grisgård nu ha merkostnader på drygt en miljon kronor.

– Det är viktigt att alla hjälps åt nu, det gäller att konsumenterna är villiga att köpa svenskt och att handlarna är villiga att höja priset, samt att pengarna går direkt till bonden, säger Anna Törnfelt.

Enligt henne behövs en prishöjning på två kronor per kilo fläskkött.

– Det skulle göra stor skillnad. Det är många lantbrukare som nu har arbetat ett helt år utan lön, det är det som är konsekvensen för många, säger Anna Törnfelt.