Klockan har precis slagit 13 och in på Daniel Hejdströms gård i Dalhem kör en stor lastbil med två flak. Det är transportören Håkan Samuelsson som har kommit för att hämta lantbrukarens skrot. En insamling som sker årligen på initiativ av Länsförsäkringar och återvinningsföretaget Reagro.

– Det handlar om att ta hand om avfall på ett bra sätt. Syftet är även att minska skaderisken genom att få bort exempelvis oljor och lösningsmedel. Saker som är en fara om det läcker ut. Det samma gäller med skrotet. Ligger det kvar och blir överväxt finns det en risk att man skadar sig på det, säger Mikael Bengtson som är marknadsansvarig på Reagro.

Kampanjen "Insamling av skrot och farligt avfall" har varit igång på Gotland sedan 2012. Då var det runt femtio lantbrukare som anmälde sitt intresse och i år är det 150 stycken. Daniel Hejdström är en av de som har medverkat flera år i rad.

Artikelbild

| Håkan Johansson lastar flaken. Totalt brukar de rymma tio ton.

– Det är ett smidigt sätt att bli av med skräp, säger han medan den stora gripklon trycker ihop högen av metall.

För Håkan Samuelssons del innebär kampanjen en hel del körande, eftersom han är den enda deltagande transportören. Mellan april och juni åker han Gotland runt och besöker varje lantbrukare två gånger. Ena gången för att hämta skrot och den andra för att hämta farligt avfall. Skrotet hanteras i Visby för att sedan föras vidare till fastlandet. Det farliga avfallet transporteras däremot direkt till fastlandet och Örebro, då det inte finns något företag på ön som kan behandla avfallet. Förra året samlades det in 350 ton skrot och 15 kubikmeter spillolja från de gotländska lantbrukarna. Utöver det hämtas även läkemedel, färger, lösningsmedel med mera.

LÄS MER: Gotlands bönder får pengar

Att någon hämtar ens skräp är inte heller det enda pluset i kanten för lantbrukarna, utan det kan även trilla in extra pengar på kontot. Detta genom att man tar tillvara på värdet i metallen genom att återvinna den.

Artikelbild

| Daniel Hejdström samlar små skrotdelar i en hög så att det blir lätt för gripklon att lyfta dem.

– Du får betala om du lämnar farligt avfall men om du lämnar skrot så får du betalt, säger Ove Klintberg som är lantbrukare och även Reagros representant på Gotland.

Förra året fick de gotländska lantbrukarna i snitt 1 000 kronor tillbaka genom kampanjen. Daniel Hejdström framhäver dock att det inte är pengarna som är det viktiga, utan att få hjälp att hålla rent på gården.

Artikelbild

| Daniel Hejdström och Ove Klintberg tittar på medan skrotet försvinner från gården.

– Det är svårt annars att veta vad man ska göra av farligt avfall till exempel, säger han.