Hönsgården vid Djupbrunns i Hogrän skulle få ett nytt plank och Jonas Johansson och hans sambo Li Magnusson röjde bort syrenbuskar, när det plötsligt glimmade till. Jonas hittade ett mynt bland rötterna. Det var skinande blankt och såg inte så gammalt ut. Han tog några bilder och skickade till Per Widerström, arkeolog vid Gotlands museum.

– Jag såg att det var ett gammalt mynt med islamsk inskrift, säger Per Widerström som trots att han hanterat mängder av arabiska silvermynt inte kände igen typen.

Bilderna skickades vidare till myntexperter vid Stockholms universitet, där en rysk professor slog fast att det var någonting alldeles speciellt som hade hittats i hönsgården.

Artikelbild

| Per Widerström letade efter fler mynt med hjälp av metalldetektor, men hittade inga.

– Han svarade att det var ett fantastiskt fynd. Myntet är från kungadömet Abkhazien i Georgien och är gjort mellan år 825 och 850, som en imitation av ett mynt från Baghdad 814. Det finns inget sådant mynt känt sedan tidigare, säger Per Widerström och berättar att arabiska silvermynt från vikingatid annars är vanliga på Gotland.

Av omkring 1 000 silverskatter i hela Europa har 300 hittats här på Gotland. Per Widerström misstänkte att det kunde finnas mer silver i jorden hos Jonas Johansson och Li Magnusson, men ett besök i slutet av förra veckan med metalldetektor resulterade bara i en rostig plåtbit och en gammal mutter.

Även om det bara är ett enda mynt som hittats kan den två centimeter lilla silverpengen från Hogrän ändå berätta en hel del om hur de gotländska vikingarna drog i österled.

– Georgien ligger i det som var khazarernas land. Fortsätter man längs Volga kommer man till deras huvudstad Itil. Där präglades mycket mynt, säger Per Widerström.

Artikelbild

| Per Widerström letade efter fler mynt med hjälp av metalldetektor, men hittade inga.

Han menar att förklaringen till de enorma mängderna arabiska silvermynt kan ha en mörk historia.

– Gotlänningarna kan ha tagit slavar på vägen dit längs floderna och sålt i Itil mot kryddor, kläder och silver. Det är svårt att hitta andra varor än slavar som skulle ge så stora värden i silver, säger Per Widerström.

Just nu finns det ovanliga myntet i förvar hos länsstyrelsen i Visby.

– När man hittar föremål ska man enligt kulturmiljölagen anmäla det till länsstyrelsen eller polisen, säger kulturhandläggare Therese Lindström.

Efter beslut av Riksantikvarieämbetet kommer myntet att fyndfördelas. Mycket talar för att det blir hittelön och inlösen i pengar till upphittaren, och att myntet placeras hos Gotlands museum. Där vill Per Widerström så snart som möjligt ställa ut det tillsammans med dess historia i en monter i entrén, för fjärran kryssningsresenärer och andra besökare.